ojojoj. Så mycket som jag har gråtit idag, det var nog längesedan.
När jag vaknade idag vaknade jag med tankarna hos dem som lämnat mig.
Historien om Crazy har ni kanske inte hört ännu men det kommer. Ännu ett svårt kapitel ur mitt liv.

Jag grät för att jag saknar mina vänner, jag grät för att det finns så oändligt underbara människor där ute. och jag grät för att jag kände att jag var faktiskt inte helt ensam om det här.
Detta är ju saker som man innerst inne vet om. men har svårt att plocka fram för att övriga "världen" verkligen inte har någon förståelse.

Så tack till alla er som visat mig ert stöd idag. Det var något jag behövde höra och som stärker mig massor.
tack för det arbete ni själva lägger i det här och tack för att ni är dom underbara människor som ni är.

PS. Och tack Tette för att du fick mig att gråta en skvätt till, av lycka :D