här går det undan vet ni!
STORT tack till Dannielle för all hjälp!

Nya Adressen är.... tadaaaaa

www.aggrot.tk
 eller LÄNK

En Hemsida är med hjälp av  Dannielle påväg upp. När den är färdig kommer också min blogg att flyttas dit!
tills dess kommer jag dock att hålla till på den här adressen. Bifogar en bild på tre av dem jag älskar mest.
Daskampfsyskon mit das kampfhunden.

har suttit i ett par timmar och kastat paj i vovves forum. Inte bara jag som stod för kastningen må jag tillägga men jag blir så snabbt upprörd och sen att människor springer runt varandra och verkar totalt oförstående om vad andra skriver gör ju situation mer ont än gott.
I vilket fall slutade det i god ton vilket gjädjer mig. För irritationen gör ju ingen fott snarare tvärt om.
Sedan försvann tråden !?!?

Bosco flänger runt här och dampar loss med sitt ben och om en liten stund skall jag hem till far för att äta middag och sedan vara barnvakt inatt då Päronen ska på santana ikväll.
Trevligt trevligt.

Jag sitter och pratar med Dannielle om enomplacering .
En dobermann/schäfermix på 6 månader som söker nytt hem. Honom ska jag träffa i helgen och göra en utvärdering av.
Vi har också planer som smides... ( jag har ändrat hjärtat ;))
Nu ska jag ut och motionera mig och min gris!

hade

pappa och grisen

Det kommer troligtvis inte att bli någon utförlig berättelse om veckan har varit. Så kort och gott. lååånga arbetspass, ingen mat, ingen sömn och detta kombinerat med stadiga fyllor mellan arbetspassen.
Eftersom det fanns så ooootroligt mycket "skillad" personal fick en annan hoppa in extra men även under mina egna pass springa som en galning mellan olika scener för att hjälpa till att styra upp saker och ting.

jag kräktes lite då mitt första gig var Ola, det sista var Uggla så ni förstår denna totala ångest?
Mjo visst hade jag ett par hyffsade gig däremellan dock.

Trots dålig mat, dåliga band och sjukdom så hade jag faktiskt väldigt trevligt mellan varven. De flesta jag jobbar med runt om i Sverige har jag ju hunnit lära känna och bli vän med och det är alltid kul att återses och även festa till det och prata gamla minnen ( som pga av vårt jobb alltid handlar om olika artister och det som rör spelningarna, haha)

Idag väktes jag av Lina och Mickan som i sällskap av Hugo - Boscos bästis kom med nyinhandlad frukost till mig.
Detta värmde otroligt och jag tackar er för det.

jag vill också rikta ett jätte tack till två personer som vet ;)
vet precis hur saker och ting är just nu.
tack för att ni finns.
Tette och Smurfgubben

Det var tänkt mina vänner att jag idag skulle ha skrivit ett långt och trevligt inlägg om hur veckan har varit.
men ajg är sjuk, grinig - rent av riktigt jävla förbannad och mår i allmänhet inget bra så jag tar det när jag orkar.
Hoppas ni har överseende med detta trots att jag vet att många väntat.
Tills vidare.
hade gott.

jahopp nu är det såhär....
...att om ett apr timmar måste jag röra på fläsket och kasta mig på ett tåg.
Jag tvättar för tillfället, har inte packat, köpt mat eller fått i ordning allt ordentligt ännu och tåget går vid fyra. SRESS STRESS STRESS!

jag ska neråt i landet för att jobba ett apr dagar.
Ikväll har vi informationsmöte följt av grillning med kollegorna ( vilken kans slute precis hur jävla illa som helst man vet aldrig riktigt så håll tummarna!)


Detta avbrott innebär inget bloggande förrän tidigast söndag. men troligtvis måndag.
Alltså inga B-Boy Bosco, Shiva, Hugo, Lina & Martin, katten Sune eller andra uppdateringar.
men ajg kan lova er att de alla kommer att må bra under tiden jag inte skriver om dem ;)

Ni kan ju göra mig lycklig genom att lämna en massa kommentarer eller nåt.

Pöss på er jag gillar mest och en kram till dem som behöver det!

Agge säger godmorgon och farväl till grisen

Det finns så underbara människor som ställer upp mot ens vilja.
Man får väl tacka för att de gör det trots att man nekar.
Det är kanske domman ska kalla sina verkliga vänner. Dom som ställer upp när man minst vill men kanske mest behöver det.

TACK!

Som vanligt slår allt tillbaka i ryggen på en.
men jag tror att jag ska ordna detta. jag tror.

Jag måste förmodligen sticka på jobb imorgon och återkommer då inte förrän tidigast söndag. Suck.
Så nu ska det hinnas ordnas med hundvakt, tvätt, packning och pengar. jävligt snabbt då jag måste åka imorgon förmiddag.

Hur som haver.
Shiva har mask så nu kommer hela vårt lilla harem av djur att få gå igenom en avmaskningskur. Inklusive katten Sune vars bajs det tydligen äts friskt av ( era äckliga små djur!)
Det oroar mig lite då Hugos mage som har varit riktigt riktigt dålig precis läkt ihop. En avmaskning frestar ju som bekant ganska mycket på tarmfloran.
Hugo pissade, spydde och sket blod för ett tag sedan men å andra sidan måste de faktiskt avmaskas nu så att inte alla våra magra stackars djur får mask och tynar bort. haha

Lina har ju också skaffat sig medicin mot Hugos känsliga mage så det borde nog gå ganska bra.

har precis varit ute på lunchpromenixen med min lilla B-Boy. Det regnar. fast ett ganska mysigt sommarregn.
Däremot får ja han fullständigt damp efter att man kommer in när det är regn ute ( det är kanske bekant för er andra djurägare)
han KASTAR sin aktivitetsboll omkring sig och jag tror att jag måste börja oroa mig för fönstrena här hemma...
Nu ska jag ta en kopp kaffe och kanske ta tag i städningen... mors

Det har varit en lugn dag idag. vaknade i vanlig ordning ganska sent. Gick en sväng ,med grisen och köpte cigg. drack kaffe och satt vid datorn ( vad annars , rebekah jag tror vi har något gemensamt , haha )
Fick min uppdatering av Lina som sagt.
Vi är noga med att rapportera in till varandra, haha
Bosco har ätit som FAN idag rent ut sagt.
När Shiva kom upp med Lina så tömde hon hans skål. När de gått mätte jag upp ny mat till Bosco och han rensade skålen, vilket han ALDRIG gör annars.
Efter att jag och jensa käkat flintastek så delade jag svålarna och mätte upp en ny skål mat som jag blandade det med tillsammans med olja och lite vatten. Slurp sa det bara och så hade bosco ätit mer inom loppet av 2 timmar än han annars gör på tre dagar!
Gick sedan bort till Lina för att ta ett glas vitt på balkongen och snacka lite skit, hon såg direkt på Bosco och sa "vartfan är midjan jävla tjockis"
hahahaha
Shiva lekar obehindrat med Bosco nu.
Dock är han lite väl "ridig" men han börjar fatta att det inte är ok. Han fick Lina att nästan dö när han till och med lyckades med bedriften att ( ja hur fan säger man det här utan att väcka anstöt ) spruta på Shivas svans och halva köksgolvet. hahaha
Äckliga jävla grishund.
han fick åtminstone komma en gång i sitt liv ( visserligen "utanför" men ändå) snart skall han kastreras!

Det var inte alls det här jag SKULLE skriva om.
Typiskt mig att spåra iväg....

Här kommer den riktiga nyheten.
Mitt under skitsnacket så utbrister lina;
"Du förresten, vi vill inte vänta längre. Shiva stannar här. Vi kommer inte att kunna göra oss av med henne"
Ingen log bredare än jag, jo kanske A. ;)
kanske Lina och martin också för den delen. haha
martin sa ordagrant "Det spelar ingen roll hur det blir, hur HON blir. Men här blir hon."
Shiva är alltså hemma!
Aldrig mer ska dena storhjärtade sköra lilla dam få behöva byta hem och familj. Äntligen har hon hittat hem, och SIN alldeles egna familj.
Lina log lite finurligt och sa " Det visste du din lille jävel när du övertalade oss att ta jourhund"
haha, ja sa jag. Det visste jag. men det sa jag också till er. och det har jag skrivit i bloggen nästan varje dag så ljugit har jag iaf inte :D

Här har ni en bild på damen som känner sig som hemma, vilket hon ju faktiskt är.
Välkommen hem Shiva.

Efter att nyss har pratat med Lina så kan jag berätta att Hugo numer inte är den största badankan i familjen. Det är Shiva!
De är i skrivande stund ute vid en sjö i Glimåkra.
Hundarna har jagat varandra runt en stor äng med högt gräs. Och så fort Shiva hittade en liten sjö så dök hon!
Lina kastade två pinnar till henne och sen bara simmade hon runt runt runt. Härligt!
Tyvärr så har ju varken Lina eller martin några telefoner nu ( era jävla fyllin ;) )
så bilder blev det inga.
Lina kommer upp senare på en kaffe och jag sa åt henne att ta med "valfri" hund. hahaha
Vi vill inte riktigt utmana ödet och ha både Bosco och Hugo med tillsammans med Shiva ännu utan tar en åt gången innan de får träffas "fritt" alla tre.
Shiva har börjat slappna av liite mer med Bosco nu. Hon uppmanar honom till lek men när han väl går igång blir hon lite skrämd - men det kommer sakta men säkert.
Hon har en enorm vilja att ta sig framåt och det märks för hon blir tryggare dag för dag.
Den osäkerheten vi såg när vi hälsade på henne första gången blir bara mindre.
jens här hemma gick hon rakt fram till och pussade på handen.
men han är också tryggheten själv. Lite som Hugo - dumsnäll. och det känner hon direkt.
Extremt signalkänslig liten tjej!

Hon påminner mycket om Zazza på många vis. just det här med att HON hälsar sen är det bra. Försöker någon hälsa på henne blir det fel.
men de flesta tar ju också uppmaningen när man förklarar för dem att de ska igonera hunden tills hon kommer själv och hittils funkar det jättebra.

Martin har haft lite svårt att förstå när jag förklarat att de helst inte ska bjuda hem nåt folk nu första tiden och missuppfattade som att hon inte skulle få träffa NÅGON. Vilket ju inte stämmer.
Men jag tor att Lina lyckades förklara för honom.

Det känns så skönt att höra att hon har det så bra och att alla trivs med den nya lite hastigt komna situationen hemma.

Nu ska jag ta en kaffe och tillhörande cancer.

OJ!
Måste bara tillägga. Shiva är VÄLDIGT rädd om sina ben. Hon blir nästan lite hyper när man tar i dem.
När jag gav henne och Bosco några godisar (ja han äter godis nu min grabb :D)
Så provade jag att säga tass till dem.
Bosco som precis lärt sig trevar fortfarande lite men har äntligen fattat poängen. Shiva höll på att krypa ur skinnet. Så jag struntade i det. Varför stressa henne mer liksom.

Nästa gång jag sa tass till Bosco känner jag något som fjäderlätt rör min arm, tittar ner och ser att Shiva "petar" lite på mig med tassen som för att säga " jag kan ju, men vågar inte riktigt"

Söta söta lilla Shiva.
Till slut så kunde hon lägga tassen i min öppna hand men bara några sekunder.
Gud vad hon kämpar illa tjejen!
Hon vill så mycket!

Alltså först måste jag bara klargöra hur bakfull jag faktiskt är och att det här inlägget säkert blir ganska rörigt, haha

Jag blandar ihop dagarna och jag vet inte varför...
I vilket fall jag fortsätter där jag började..
Efter att ha varit hundvakt åt Shiva och Hugo när Lina och martin var på middag med Martins halvsekelgamla far så gick jag hem med Shiva till mig. Hugo som klarar sig ett par tiimmar på egen hand fick stanna hemma med sune.
Lina och jag fikade lite och sen fick faktiskt Shiva vara ensam en liten stund.
Det var inga som helst problem alls.
Vi hann iaf ta var sin öl i öltältet ( jag bor alltså 100 meter från torget)


Igår väcktes jag av min far som ringde och ville ha hem mig lite. Dels för att han ville ha hjälp hemma och dels för att vi skulle åka på 18 års kalas hos min kusin senare på dagen.
Så jag cyklade dit med el griso del Bosco el fjärto.
Drack lite kaffe, mös i sängen ( där Bosco inte får vara när mamma är hemma ) och pratade lite allvar.
Dammsög och sen stack vi.
Det var en lagom mysig tillställning. Fick lämna Bosco hemma eftersom där finns ett stim av djur och jag inte riktigt orkade ta den biten med min hormonstinna tonåring idag.
Smörgåstårta och hembakta chokladbiskvier. MUMMA!
Fick se till hästen också som hade nå skit med ögat.

Väl hemma så visste vi att familjen (mina två systrar samt styvmor ) skulle komma hem snart.
Jag väntade med att åka hem så att jag åtminstone fick träffa dem en stund.

Jag ska säga er, att det finns ingenting som värmer mer än en attackkram följd av orden;
"Agge jag har saknat dig och jag älskar dig hela vägen upp till godislandet!"
ör längre upp än så kan man inte komma enligt Mimmi, jag kan också tillägga att kramen var av sådan kaliber att jag faktiskt såg stjärnor. hahaha
Stressade iväg efter att ha hälsat pussats och kramats för att komma hem och gå ut med grisen
( Som nu fakiskt klarar ett par timmar själv, trots att jag slarvat med ensamträningen)

Hann hem byta om och läsa lite innan det var dgs att gå den långa ( haha ) biten till torget för att se Governor Andy med familjen.
Vilket var trevligt. Mimmi 5 år kunde mer av texterna än den lite äldre publiken...

Hem och lämnade Bosco som tyckte att G.Andy var skittråkigt.
tillbaks till Stan och mötte Lina samt Mickan.
Lina var kvar en stund. Skönt att få träffa henne lite utan hundar och karlar. Drack några cider sen ville hon hem till sin "familj" då hon inte sovit på två dagar....
jag glömde säga att han i Ica reklamen ( ni vet den lilla blonda söta ) kom och tiggde e cigg av Lina
jag givetvis innan jag ser vem det är slänger ur mig " Ja visst serru men det kostar 20 spänn - vi skickar fakturan"
jag är så bra....
Lina såg inte alls vem det var, haha

Sen bjöds det av konstiga människor på en MASSA gratis dricka, jag tackade ju fr fan inte nej heller.
peknegrar som ville ta på mig kunde blivit min dom. Men jag stod ut!
jag , Ellinor och Mickan satt på min balkong med grisen och pratade till 4 inatt!

Där tog nog dagen slut. Så nu sitter jag bakis och cigarettlös och undrar varför jag inte klätt på mig så jag kan ta grisne med mig och köpa cigg!?

Jahopp. Är nu hundvakt åt Lina och martin då de firar martins pappas 50-års dag.
När jag kom hit idag möttes jag av två yrväder i dörren som hoppade runt varandra med varandra för att komma åt att hälsa.
JAg såg en självsäker liten tjej skuffa undan den lite yngre Hugo för att säga att HON hälsar först.
Jag möttes av en Shiva som efter tre dagar söker sig till både Lina och Martin i situationer för att kolla av vad som är ok och för att få bekräftelse.
Inte på ett dåligt sett utan på ett otroligt bra kontaktsökande sett. Inte alls nervöst. utan bara för att "kolla av"
katten försöker jävlas med henne så som han jävlas med Hugo och Bosco men vinner ingen lycka. För hennes del kunde han lika gärna inte funnits här. Så ointresserad är hon.

jag har glömt en dag som ni kanske märker. och det är helt enkelt för att det har hänt så mycket att jag har svårt att få ihop allt i rätt ordning.
Vi hade fått höra att hon var dominant och hade svårt med barn. Den som uttalat dett har nog missat själva hunden....
Hon har träffat tre halvhysteriska barn utan problem och dominant är hon bara när Hugo försöker rida på henne.
Vilket  hon ju BÖR vara.

Tillbaks till Shiva.....
Vi hann en sådär fem cigg och en kopp kaffe på balkongen idag.
idag fick vi en REJÄL överaskning.
Visst kan hon säga igrån till Hugo och det är bra. men idag så skjöt hon i höjden i våra ögon sett.
Hugo grejade, han juckade och höll på. och ÄNTLIGEN fick tösen nog. Och jag såg för mitt stilla sinne hur hennes självförtroende bokstavligen spruta ut ur öronen. Det började med att hon vände på steken. När Hugo red på henne krånglade hon sig ur och red på honom. Vi lät henne....
Efter att ha gjort detta två gånger kastade hon honom i backen och höll honom där.
Ett fast grepp om halsen och vi fick se henne vinna situationen. Hugo gav sig efter att få denna behandlingen två tre gånger.
WOW!
Jag är så stolt så att det bubblar i mig!
I skrivande stund ligger både Shiva och Hugo trycka mot mig på var sin sida i soffan.
Värt att nämna är att till skillnad från Hugo som kommer förbi och vill ha en klapp och sen går så är Shiva den som helst hela tiden ska vara nära nära. helst innanför skinnet på en. haha

Idag innan martin och Lina lämnade mig här säger martin
 "jag kan säga dig Agge att till 99% säkerhet så kommer hon att stanna här, nu är det upp till Lina"

Jag och Lina har också hunnit prata lite om det här idag.
Vi är alla överens om att man gärna vill bestämma sig direkt. För hennes skull och för vår. För att riktigt kunna känna att Nu äntligen är hon hemma!

MEN! Vi har också sagt det att vi inte ska stressa fram beslutet utan vänta en vecka åtminstone. Vi ser ju fortfarande nya sidor av henne varje dag. Än så länge bara positiva.
De få grejer som varit jobbiga med hennes ankomst har faktiskt inte med henne att göra - utan yrvädret Hugo.
Vilket ju har lagt sig nu när de vet vart de har varandra.
Här har ni Bilder på SHIVA och hennes nya familj

Boscos premiärbad ( frivilliga alltså)


Med Lina i parken första dagen


Med pappa martin efter badet 3e dagen


Lina Martin och Shiva


pussas

Det var med skräckblandad förtjusning jag ringde till Lina idag.
Det hade gått bra trots att Lina ett par gånger under första kvällenbrutit ihop och sagt "Vi får köra tillbaks henne"
Givetvis var första kvällen svår - både för hundarna och för Lina och martin.
Ja hörde dock också den stora tillgivenhet som redan väckts i rösten på dem.
Det kommer att bli bra för den här lilla damen.
Eftersom jag skulle iväg och jobba i helsingborg hann jag bara snabbt möta upp dem vid rastgården innan tåget gick.
Till min stora förtjusning så hade redan självfötroendet börjat växa till sig.
Nu försökte hon inte längre gömma sig bakom oss utan uppmanade själv Hugo till lek. Gud vad underbart att se.
Lina och martin kunde inte sluta ösa lovord över det lilla "nytilskottet".
Vi pratade lite om hur det skulle bli i framtiden. Givetvis är vi alla måna om att hon ska hitta sin slutstaion och få ett underbart liv. För det är hon verkligen värd den här lilla prinsessan.
Som jag sa i mitt "snabba" inlägg så utrycktes det redan efter ett par timmar med henne att hon inte skulle lämna den här stan... men samtidigt måste man faktiskt vänta och se hur detta utvecklas. men det är svårt när man är nykär.

Jag fick stressa iväg till tåget och 2 timmar senare satt jag på en buss med A och hennes andra två.
Åkte till djursjukhuset med hennes dam som skulle ha spruta och jag väntade utanför med "luffsen" och hennes son.
jag blev bjuden på middag och kaffe och han med en riktigt trevlig pratstund innan jag fick stressa igen. Jävlar nu blir jag sen till jobbet!

På Sofiero var det en sju helvetes massa folk.
Leonard Cohen spelade denna afton. 8000 biljetter sålda. Det var en fridfull tillställning och jag njöt faktiskt av att höra den gamla mannen framföra flera av sina gamla klassiker.
Lämnade jobbet vid 01:00 och gav mig av hem till Mor.
Givetvis vaknade Emy när jag kom vilket resulterade i att jag INTE fick lämna sängen och min nyvakna mamma eftersom jag bestämt skulle sitta där med Emy i knät, haha Lilla gullungen!
la mig på soffan och delade min baguette med Emy. Mamma som vaknat kom upp för att besöka toaletten men när hon skulle tillbaks och lägga sig skulle inte Emy med!?!?
Hon som ALLTID sover pressad mot min mor!
Istället klämde hon ner sig mellan mig och soffryggen och där låg hon kvar när vi klev upp ett par timmar senare.
Och inte skulle hon gå upp. när mamma ropade eller ajg försökte peta bort henne vred hon sig lite bara och snusade mig i örat som för att säga " men agge vi haaar ju så mysigt"
Underbara knäbebis!

Well, hem igen. Ringde martin när ajg tyckte att klockan var tillräckligt, och de var givetvis vakna ( det är bara jag och Bosco som sover till halv tolv varje dag ) haha
Jag har ALDRIG hört martin så entusiastisk.
På riktigt brölande skånska utbrister han;
"Det gaur SKETABRAU" haha
Följt av en beskrivning av hur underbar lilla tösen är :D
ååh vad jag njöt.
De var på väg till kalkbrottet för att bada med hundarna.
Här har ni en film på en tös som är SMART.
Hon låter Hugo hämta pinnarna och när han kommer i land med dem snor hon dem ;)

Vi träffades senare under dagen och tog en tur med alla tre i vår stora hundfamilj.
Hon är inte lika förtjust i Bosco men detta handlar med största säkerhet om att Hugo har ett självförtroende som inte är av denna värld. Alltså känner hon detta och är trygg med honom. Bosco däremot känner hennes osäkerhet och blir själv osäker. Det klarar hon inte.
Detsamma gäller människor. De människor som inte alls är osäkra hälsar hon direkt glatt på. Mindre säkra människor markerar hon. Inte genom att göra utfall utan med att skälla och dra sig undan.

Det är så kul att se henne, man nästan SER hur självförtroendet REDAN börjar öka...
Hur fan kan man behandla den här tjejen illa?
Hon är så otroligt lättjobbad dessutom. Mitt i en hyperintensiv lek räcker det med att man harklar så stannar hon upp och ger en totalfokus.
Synd att man inte kunde säga det om sin egen ;)
För varje dag som går växer hon, och för varje dag som går är det tydligare att hon hamnat rätt - hon kommer nog inte längre än hit.
Ingen ler bredare än jag. Jo kanske A.

Vi spenderade kvällens sista timmar med Bosco och tösen på balkongen och drack en massa kaffe.

En mycket händelserik dag.
Jag satt och drack kaffe och surfade runt som jag brukade göra, var hundvakt åt Lina och martin så jag hade som vanligt full rulle runt omkring mig. 

 Pratade med en nyfunnen vän och fick dåliga nyheter,
Valpen hon tvingats omplacera pga av att det inte funkat med hennes andra hund som blivit sjuk och tagit ut sin frustration på henne hade farit illa.
Så nu satt hon med sina älskade vänner inlåsta i olika rum.

Bestört över hur illa människor kan behandla ett djur satte hjärnan igång att snurra.
"vad kan jag göra för att hjälpa detta lilla liv"
medveten om att jag själv varken har plats eller ekonomi för en till hemma.
Efter en stunds fundering slog det mig som ett slag i pannan.
Jag tänker övertala Lina och Martin.
Inte att adoptera henne direkt kanske, men som en lösning tills vi funnit henne ett värdigt hem där hon kan få leva livet.
Istället för att sitta inlåst.....
Men jag ska villigt erkänna att någonstans i bakhuvudet önskade/visste jag att de säkert inte skulle låta henne flytta ytterligare än gång.

jag visste också att den som skulle bli svårövertalad var Martin. Så jag stannade kvar tills han kom hem från jobbet halv tolv på tisdagnatten ;) haha
Efter en stunds förklaring och vädjan bestämdes att jag och Lina åtmistone skulle åka och hälsa på henne dagen efter.

Så blev det inte. Martin ringde och väckte mig halv nio. VI ÅKER VID NIO!
En nyvaken Agge ruskar på huvudet och tänker, jisses

sagt och gjort. Snabbt ordnades hundvakt till Bosco och iväg for vi.
Väl där var det en mycket osäker och rädd liten tös som mötte oss utanför.
Vi satte oss ner alla tre och efter en liten stund blev jag överfallen med pussar - jag var accepterad. Så även Lina  och Martin.
Vi drack kaffe, pratade och mös. Gick även en liten promenad med tösen.
jag såg i deras ögon i samma sekund som vi mötte flickebarnet att det var kört för deras del. Vi skulle åka hem med en hund.
Ingen log bredare än jag då. Jo, kanske A. ;)

Bilresan gick smärtfritt. Dock var hon ju inte alls sugen på att åka i skuffen så det blev Linas knä i baksätet.
Väl framme hämtade vi Hugo och tog en promenad bort till hundrastgården.
Hugo var mer "på" än aldrig förr men till vår ganska stora förvåning sa hon bestämt ifrån när han blev jobbig.
Men man såg nervositeten i henne.

Sedan tog vi också en tur med Bosco, en promenad som avslutades med plaskande i fontänen mitt emot stadsteatern.
Det var även där någon frågade om Bosco var en så kallad "hamster".
haha
Tösen lekte som aldrig förr.
Ser ni hur hon efter TVÅ timmar vänder sig till Lina för "stöd"?
Vilken stark liten tjej.

Efter det gick vi för första gången "hem".
Det var jobbigt för Hugo som inte riktigt kunde låta henne vara.
men sakta men säkert lärde sig tjejen att hon faktiskt KUNDE säga ifrån!
Själv satt jag hemma och var ett nervöst vrak. För martin jobbade och Linas mobil är borta. jag kunde inte ringa och höra hur det gick och Lina kunde inte ringa mig!
Men jag hade inget att oroa mig för...

jag har inte varit så aktiv de senaste dagarna och det finns många anledningar till det.
Den största anledningen är att vi ( jag Lina och martin ) Hämtade en jourhund i Onsdags.
ja, jag valde Lina och martin dels för att jag vet att de har rätt inställning och underbar hand med djur - och lite för att jag hade på känn att de inte skulle låta detta underbara liv få lida mer.
Jag har ingen möjlighet att själv ta en jourhund för tillfället då jag faktiskt är inkomst och bostadslös. men med lagom flört och övertalning gick de med på mitt förslag - på prov.

Efter hela 35 minuter med detta underbara liv uttryckte Både Lina och martin att hon förmodligen aldrig kommer att lämna sitt jourhem ( dom vill säga )
Ingen log bredare än jag.
Det var banne mig en sån kärlek att de så fort vi anlänt hem till stan sprang och köpte ett sproilans nytt MAG halsband till henne... Bara sådär för sina absolut sista stålar den här månaden ;)

På bara två dagar har denna tös vuxit oerhört.
Hon är känslig och nervös. Men med tanke på situationen och hennes tidigare situation är det ju inget lustigt med det.
Men hon anpassar sig ruskigt bra och Bosco har fått stooor konkurens om sin bästis Hugo!
Dock när vi träffades alla tre så var det Bosco som inte kunde bestämma sig för vem han skulle hälsa på först. För Hugo fanns bara bosco ( vilket betyder; BUSA BUSA BUSA BUSA) Vilket han inte riktigt fått för damen ( åtminstone första dagen ;)

jag har inte riktigt tid att skriva mer nu men jag kommer snart att förtälja om resten av veckan och lite mer ingående om denna fantastiska hund vi fått hem. Och Denna hunds fantastiska mamma som tyvärr blev grundlurad när Damen skulle få sitt nya hem för 5 månader sen.
Du har varit så stark, och gjort vad du kan , du ÄR en fantastisk människa! Och snälla klandra inte dig själv för hur andra beter sig - DU har gett henne början till ett långt och underbart liv!
Tillsammans är vi starka!

Här har ni en bild på en inte längre lika rädd liten tjej

Hmmm, jag trodde ju tidigare idag att blodet ( bara ett par småskvättar ) på Boscos hals var från hugos mun.
Ett par timmar senare visade det sig dock inte riktigt vara så.
När ´jag skulle koppla hundarna för att gå ut noterade jag att Bosco nu hade blodstänk på hela sina framben. När jag vänder mig om för att titta till Hugo ser ajg att det är bloddroppar överallt!
vafaaaaan
Självklart blir jag lite nojig.
Jag gav både hundarna varsin rejäl genomgång men hittade inga sår eller likande på någon av dem!?

En stund senare ser jag dock att Bosco är blöt i nosen, kollar lite närmare och DÄR hade vi källan.
Bosco hade näsblod.
Ännu mer nojig.
Att hästar kan få näsblod vid tex överansträgning vet jag, men inte HUNDAR!?
jag googlade på mig och det svaret gjorde mig inte lugnare.
"Näsblod är ett allvarligt symptom kontakta genast veterinär"
jisses
Men när jag läste vidare så såg jag att det gällde vid trauma. Likt efter en bilkrock, okända föremål i luftvägarna  osv
Eftersom Bosco varken "fnyst" eller visat någon form av irritation så var ajg ju tämligen säker på att han inte hade något i luftvägarna och något "trauma" har vi ju inte varit med om ( annat än när katten försökte äta upp hans mat ;)
Ringde iaf vet för säkerhets skull och hon bekräftade vad jag själv börjat tro.
Förmodligen så har Hugo lyckats få in en klo eller tand i Boscos nos så att det blivit en liten rispa.

haha, fan vad man kan bli hispig för saker!
Nu är det i alla fall lekstop då jag inte orkar passa demmer idag. Det ahr varit full rulle för fan sen jag kom!

Nu ska jag äta hamburgare med Linus.!

kram på er